srgbaconmcfrancis

Miljöerna i Metro 2033 är väldigt viktiga för handlingen och beskrivs väl. Men inte överdrivet. I vissa böcker så lägger man för mycket energi på miljöerna och i andra för lite. I denna bok lägger författaren lagom mycket energi på beskrivningarna. Han låter allting ske och ses från Artioms synvinkel samtidigt som han kommer med kommentarer från andra karaktärer. Samtidigt så har författaren antagligen åkt om kring bland Moskvas tunnelbanestationer för att få bra idéer både från myter och fakta. Han har även funderat på vad man skulle äta och kunna producera om man levde under jorden, man har svamp odlingar, svinfarmer och även höns på vissa stationer, samtidigt som det bland de fattigare områdena även äts råtta ganska flitigt. Man är beroende av fungerande vatten destillatorer för att få tag på rent vatten vilket är väldigt viktigt.

En annan intressant sak med miljöerna är det faktumet att nästan allt som fanns i metron från början har blivit taget, flyttat eller återanvänt minst en gång. Han har till och med kommit på ett ”nytt” yrke som är lite av Metrons hjältar, ”Stalkers”, det är folk som går upp på ytan för att leta efter saker av användning. Dessa men och kvinnor är de som har gjort det möjlig att överleva i Metron över huvud taget.

Författaren har även försökt få in lite paranormalt i boken genom att lägga till Ockultism, mystiska gångar, monster och ”magiska artefakter”. Exempel på detta är en person som jag har nämnt tidigare Khan, han anser sig vara den sista reinkarnationen av Djingis Khan, han ”kan” känna av metron och bedöma om det är farlig att resa vissa sträcker och delar under vissa tidpunkter, detta räddar deras liv en gång innan han lika hastigt som han dyker upp i texten försvinner. Han har lyckats bra med de övernaturliga fenomenen då de kan vara logiska men behöver inte vara det. Detta betyder att olika personer reagerar olika och alla har olika kommentarer. Vilket gör att det känns ungefär som dagens övernaturliga fenomen, då folk kan argumentera i timmar om huruvida det var ett ”spöke” eller bara drag som öppnade dörren.

Senare i boken beger sig Artiom ut ur metron på expeditioner först till Moskvas stora bibliotek och sedan till en annan station då han måste fly. Utsidan beskrivs som en farlig plats som innehåller många rikedomar men även dina värsta mardrömmar. Man har gjort en ganska så snygg omvändning från den klassiska fantasyn då skatter oftast finns i grottor, här är det tvärt om.

Med andra ord så är Miljöerna välskrivna och realistiska vilket är bra då de spelar en stor roll och bygger upp mycket av handlingen utan att dra ut på den för mycket, som till exempel Tolkiens verk.